iminkartongbox

Och så sitter man i en sliten soffa med skägget i inboxen och undrar var verkligheten tog vägen. Inte hann man se Alice i Underlandet innan hon åkte hem, knappt ett hej då fick man. Men det finns större saker i livet än att ha bråttom att bli vuxen (vilket i sig är att ha bråttom att... dö). Men efter solsken kommer sidvindar som dom säger, och för att kittla min äventyrsmuskel så bestämde jag mig för att fly till Polen på måndag. Ett lite lagom impulsivt beslut som jag och Funky-G (man kan bara älska polackernas smeknamn) tog i rökrummet på jobbet i tisdags att jag skulle med honom hem och gå på bröllop. Men visst, att skynda hem till vardagen och bli ekonomiassistent låter ju... kul det med.

För snart sitter jag själv där och förbarmar mig över förlorad ungdom. Då är det tur att man, en gång i sitt liv, iaf fick vara med om ett riktigt polskt bröllop.

Fast vem bryr sig om bröllop, polacker och slitna soffor egentligen? I dagarna så ska dom försöka styrka/motbevisa Big Bang-teorin. Ganska fantastiskt att vi kommit så långt att vi kan ta reda på hur tid, rum, allt och ingenting uppkom. Och med "vi" menar jag förstås mig själv och alla andra stora tänkare som sitter i soffor dagarna i ända och gör absolut ingenting.